Det finns främst två orsaker till skador i putsfasaden: sättningar i huset och fukt. Genom att förhindra vatten från att ta sig in bakom putsen kan man effektivt stoppa skadan från att växa. Det är därför viktigt att snabbt åtgärda allt som gör att putsfasaden utsätts för onormalt mycket vatten, som exempelvis trasigt tak och spruckna hängrännor.

När fasaden skyddas från extra mycket mycket vatten får den en mycket bättre miljö. Dessutom behöver putsfasader, likt träfasader, underhåll och nytt ytskikt emellanåt för att uppnå maximal livslängd.

Den mest generella metoden för att undvika många problem med putsfasaden är att regelbundet tvätta och måla. En putsfasad behöver inte målas lika ofta som en träfasad, men precis som träfasader behöver även fasader av puts ibland rengöras från smuts och fett för att bevara färgens livslängd.

Frostsprängning största orsaken till fasadsprickor

De vanligaste skadorna på putsfasader beror på frostsprängning. Det innebär att fukten tagit sig in bakom putsen och väggen. När kylan kommer och det blir kallt, fryser fukten och expanderar och putsen kan då sprängas bort.

Man lagar sprickor i fasaden genom att knacka bort putsbruket ett par centimeter runt sprickan och använda samma puts som resten av fasaden. Ibland kan dock oturen vara framme och stora flak lossna från fasaden. Detta hör man om knackar på fasaden och hör ett ihåligt “bom”-ljud, och då måste även detta område åtgärdas.

För att laga ett större område måste man förstärka området med så kallat putsnät - ett galvaniserat nät som påminner om hönsnät.

Svårt att laga putsskador

Man kan konstatera att det är en relativt hög svårighetsgrad att åtgärda putsskador. För en oerfaren lekman kan det vara för mycket att både identifiera originalputsen, och sedan lyckas återskapa en likadan putsstruktur.

Fasaden kan vara putsad med cement (dvs. C-bruk), kalk (dvs. K-bruk) eller en mix av båda (dvs KC-bruk). Många olika varianter blandning av kalk och cement leder också till att KC-bruk kan vara extra svårt att identifiera.

Vad är då risken med att välja fel putsbruk? Använder man en annan brukblandning med en annan hårdhet får fasaden två olika kroppar som påverkas olika av värme, regn och kyla, som i sin tur kan leda till nya sprickor.

Om man exempelvis använder cementputs på en kalkfasad, och alltså använder en hårdare puts än originalet, är risken överhängande för att nya sprickor ska uppstå. Detta beror på att cementputsen krymper mer än kalkputs när den härdar.

Det är bara att konstatera att laga skador i fasaden inte är en dans på rosor, utan kräver förkunskaper och en säker hand. Även murare undviker ibland att laga fasadskador, och har man aldrig putsat något innan bör man alltså anlita en yrkesman.

Skador på tegelfasader är lite enklare att åtgärda än skador på en putsfasad. Om stenar i murstensväggen har spruckit, får man skrapa ur fogen runt stenen och byta ut dem. Även här är det viktigt att samma sorts murbruk som tidigare används, eftersom murstenen/teglet kan ta skada om murbruket är hårdare. Tänk bara på att inte ta ut alla på en gång om många stenar ska bytas, då hela väggen riskerar att rasa ihop!


Besök gärna vår tjänst Renoveringskalkyl - Fasad. Där kan du enkelt få en överslagsberäkning för just din fasadrenovering - på bara tio sekunder!

om dokus

Dokus hjälper dig ta fram riktpriser för renoveringsåtgärder på ditt hus. Snabbt, enkelt och utvecklat för lekmän.

Läs mer